Ja, inte fan kan man förbereda sig på att man ska bli mamma och vända hela livet uppochner. Men jag gör så gott jag kan. Det mesta är inhandlat inför vår lilla bebis och nu är det barnrummet som står i fokus. Tyvärr blir det inte riktigt som jag tänkt mig, p.g.a. tidbrist och ekonomi. Men det går ju alltid att uppdatera i framtiden.

I början kommer han ju iaf sova i vårt sovrum, och som hans eminenta faster sa: "han kommer inte komma ihåg hur det såg ut i början ändå". Väldigt sant!
Men jag ska måla spjälsängen iaf. Om jag orkar...kanske får flörta lite extra med min käre sambo. 
Annars blir det tre olika träslag i ett rum med tapeter som går i brunt och jag får ont i hjärnan bara jag tänker på det! Mattor måste inhandlas också...men det är som sagt ingen brådska egentligen. Det är väl mest att jag känner att jag behöver fixa och dona. Men det är väl säkert mest för min egen skull. 
Det är väl inte helt ovanligt att man som gravid vill pyssla och fixa iordning för den lille krabaten. 
För övrigt mår jag väldigt bra! Har en hel del sammandragningar, men har märkt nu när jag varit ledig några dagar att det har lugnat sig lite. Det är full rulle där inne och det märks att det blir mindre och mindre plats för honom. Små fossingar som trängs under revbenen och när han sträcker på sig känns det rätt obehagligt faktiskt! Men samtidigt hur häftigt som helst. Jag börjar bli ruskigt nyfiken på vem som gömmer sig där inne. Hur ser han ut? Vad har han för personlighet? Kommer han få mina gröna ögon? Två månader kvar.